För er skull
Jag tycker att det är hemskt segt att lägga upp bilder på bloggen. Det tar ungefär en miljon år att ladda upp EN! Därför förminskar jag alla bilder i photoshop, vilket är ett oerhört krävande arbete. Men eftersom ni blir arga och vill döda mig om jag inte uppdaterar så kommer här några...
Sofiero med la familia, fattar ni hur fint där är!?
Lagade mat till mor på mors dag
Karolina påväg att gå till attack mot dödssjuke Victor
Jag och Karolina på Harrys
Grillfest i svärföräldrarnas trädgård
Ettårsdagen
Jag och Jeanette på överraskningsfesten
Någonstans
Lagade mat till mor på mors dag
Karolina påväg att gå till attack mot dödssjuke Victor
Jag och Karolina på Harrys
Grillfest i svärföräldrarnas trädgård
Ettårsdagen
Jag och Jeanette på överraskningsfesten
Någonstans
Jobbets baksida
Idag hände en rolig sak på jobbet.
Jag var ute på lagret på Foma och skulle städa en toalett där, men upptäckte att dörren var låst, varpå jag ställde mig några meter ifrån och väntade på att personen där inne skulle torka sig, spola, tvätta händerna...ja, ni vet! I alla fall. När han kom ut såg jag att det var en kille som brukar hälsa väldigt glatt på mig, men idag...idag, gott folk - ingenting. Han sprang snabbt fram till en pärm och stirrade djupt in i den och låtsades att han inte såg mig. Fast det gjorde han. Jag stod trots allt bara en meter ifrån honom.
När jag sedan går in på toaletten slår den emot mig, stanken. Han skämdes för sitt bajs som vore vi i förstastadiet av en relation. Jag kunde inte låta bli att skratta för mig själv. Det var så komiskt. Han skämdes och dessutom tvingades jag gå in precis efter att han gjort nr 2. Snacka om ömsesidig förnedring!
Jag var ute på lagret på Foma och skulle städa en toalett där, men upptäckte att dörren var låst, varpå jag ställde mig några meter ifrån och väntade på att personen där inne skulle torka sig, spola, tvätta händerna...ja, ni vet! I alla fall. När han kom ut såg jag att det var en kille som brukar hälsa väldigt glatt på mig, men idag...idag, gott folk - ingenting. Han sprang snabbt fram till en pärm och stirrade djupt in i den och låtsades att han inte såg mig. Fast det gjorde han. Jag stod trots allt bara en meter ifrån honom.
När jag sedan går in på toaletten slår den emot mig, stanken. Han skämdes för sitt bajs som vore vi i förstastadiet av en relation. Jag kunde inte låta bli att skratta för mig själv. Det var så komiskt. Han skämdes och dessutom tvingades jag gå in precis efter att han gjort nr 2. Snacka om ömsesidig förnedring!
Ja, jag kommer ju nu...
När jag knappt minns lösenordet till min blogg längre, ja, då har det gått allt bra långt! När jag får kommentarer som "tråkmåns", ja, då är det dags att återuppta författarskillsen.
I skrivande stund väntar jag på att min bättre hälft ska komma instormande i lägenheten med tre små (för oss alldeles för dyra och lyxiga) rätter! Har inte varit sugen på kinamat på flera månader men idag gjorde sig begäret påmint med full kraft. Utan kina, bara pina. Ingen kina, hänga sig i en lina.
Victor ser också just nu till att vi kan bli riktigt odrägliga ikväll i form av inhandling av berusningsdryck. Ikväll blir det waitwain ur det billigare sortimentet. Billig fylla smakar mera.
Det ser ut att bli en ganska ansenlig skara människor här ikväll, vilket glädjer mitt arma kvinnohjärta. Fredrik, the brorson himself, kommer att närvara, vilket ska bli mycket spännande! Som äldst på festen ser jag det som min plikt att se till att han blir riktigt aspackad. Nej, givetvis ska jag se till att han uppför sig på ett respektabelt sätt, precis som vi andra...vill säga.
Igår blev det en relativt lugn kväll (vilket gjorde det underligt att jag vaknade upp med 50 fläskstekar i halsgropen, kändes det som...) Vi spelade spel, jag hatade Victor för ett ögonblick och sen gick vi hem.
Jag är verkligen en urusel förlorare. O-charmigare egenskap kan man knappt dra på sig. Victor är likadan. En gång gjorde jag nästan slut. När den där känslan av förlust kommer över mig och jag ser Victors belåtna, retliga, självgoda min, ja, då önskar jag bannemej att han fick svininfluensan. Eller som Victors far skulle ha sagt "the piginfluence".
Så. Är ni nöjda nu ni som går in och får läsa "skola skola skola" för femtioelfte gången?
Jag lovar inget, men jag ska försöka uppdatera lite oftare!
I skrivande stund väntar jag på att min bättre hälft ska komma instormande i lägenheten med tre små (för oss alldeles för dyra och lyxiga) rätter! Har inte varit sugen på kinamat på flera månader men idag gjorde sig begäret påmint med full kraft. Utan kina, bara pina. Ingen kina, hänga sig i en lina.
Victor ser också just nu till att vi kan bli riktigt odrägliga ikväll i form av inhandling av berusningsdryck. Ikväll blir det waitwain ur det billigare sortimentet. Billig fylla smakar mera.
Det ser ut att bli en ganska ansenlig skara människor här ikväll, vilket glädjer mitt arma kvinnohjärta. Fredrik, the brorson himself, kommer att närvara, vilket ska bli mycket spännande! Som äldst på festen ser jag det som min plikt att se till att han blir riktigt aspackad. Nej, givetvis ska jag se till att han uppför sig på ett respektabelt sätt, precis som vi andra...vill säga.
Igår blev det en relativt lugn kväll (vilket gjorde det underligt att jag vaknade upp med 50 fläskstekar i halsgropen, kändes det som...) Vi spelade spel, jag hatade Victor för ett ögonblick och sen gick vi hem.
Jag är verkligen en urusel förlorare. O-charmigare egenskap kan man knappt dra på sig. Victor är likadan. En gång gjorde jag nästan slut. När den där känslan av förlust kommer över mig och jag ser Victors belåtna, retliga, självgoda min, ja, då önskar jag bannemej att han fick svininfluensan. Eller som Victors far skulle ha sagt "the piginfluence".
Så. Är ni nöjda nu ni som går in och får läsa "skola skola skola" för femtioelfte gången?
Jag lovar inget, men jag ska försöka uppdatera lite oftare!
Mamma, pappa, barn
