Tre veckor kvar

Idag har vi varit på andra föräldrautbildningsmötet (långt ord det där) och det var trevligt denna gången också. Kände lite att jag ville backa ur när hon pratade om sätesbjudning, kejsarsnitt och manuell moderkaksborttagning, men det gick över. Tycker bara att det är så obehagligt när hon berättar i detalj om vad som händer inuti kroppen. Vi såg en förlossningsfilm också och det tyckte jag inte alls var farligt. Det var med fokus på värkar, andning och lustgas där och inte så mycket detaljer om ihoplappning av underliv osv.

Idag har vi också köpt det sista vi behöver till gossebarnet, nämligen ett babyskydd. Ett alldeles nytt ouppackat i sin låda, men dock från blocket. Bara en sisådär 400kr billigare än om vi skulle köpt det i en affär.

Så nu kan lille pojkrackaren åka bil!:-)

Har förresten bara sovit 4 timmar i natt men är inte så trött för det. Jag kanske har fått en överdos av järn eller något. Kanske ska sluta äta de där pillerna? Jag kunde bara inte sova. Victor andades högt, jag hade halsbränna, var hungrig och kunde inte hitta någon skön ställning att sova i. Det tar lite tid att hitta rätt sida att sova på nuförtin'. Jag vill gärna ge den sida jag ligger på en ärlig chans innan jag prövar nästa. Det är ett litet projekt att vända sig när man uppnått en elefants smidighet.

Nu blir det kyckling och På Spåret!

...och just det...jag har gått upp två kilo till...74,4 pannor väger man nu. Lätt som en fjäder!


Vuxenliv

Nu har vi nästan precis kommit hem från den årliga föreningsstämman. Jag har aldrig varit med tidigare, men det var riktigt trevligt! Roligt att få lite insikt i föreningen. Det känns som att man måste ha lite koll nu när man ska bli förälder:-) Vi fick lite tips på var vi skulle kunna ha barnvagnen också, känns bra. Det har varit lite utav ett huvudbry för oss:-) Och just det, vi fick jättegod landgång! Det var ett plus:-) Roligt att se lite vilka som bor här i husen. De flesta hade jag aldrig sett tidigare, trots mina 5,5 år som medlem i föreningen.

graviditetsfronten så är det väldigt gravidt så att säga. Nu ligger det en färdigbakad bebbe i magen. Inte klokt att en helt ny människa får plats där inne. Jag har varit väldigt pigg de senaste två dagarna, vilket säkert beror på den underbara spa-vistelsen jag och mamma hade sön-tis. Halledag vad härligt det var! Önskar dock att jag hade upptäckt mirakelmedicinen Novaluzid innan vi åkte dit för jag hade ett litet helsike med halsbrännan. Köpte flaskan igår och provade i natt (då jag vaknade av att det brann i strupen) och det försvann bannemej på direkten! Det smakade skit, men eftersom man dricker det så är pinan kortvarig. Det är ju 1000 gånger äckligare när det bränner i halsen. Ibland har jag dessutom vaknat av att jag satt mina uppstötningar i halsen. Mycket glamouröst sätt att vakna på.

Fick höra att jag inatt slog rekord i snarkande. Det börjar eskalera det här. Victor försökte simulera mina snarkningar och det lät väldigt högt. Undrar om han inte överdriver lite...förmodligen inte.

Imorgon är en trevlig dag! 8-10 ska vi på vår andra föräldraträff på BMM. Efter det ska vi hem till lilla mamma. Victor ska sätta upp en hylla, jag ska assistera och så ska vi äta lunch och mammas bullar:-) Vid 14.15 ska jag möta upp Anna på stan och på kvällen blir det så kallat fredagsmys. Dagarna går så himla fort. Jag har något att stå i varje dag. Igår var jag full av energi och gjorde fint i lägenheten, var på Åhléns med Victor och köpte lite billiga rea-grejer till gossen och hälsade på hos Roberth och Annicka. Jag sov inte ens middag! Det har jag dock gjort idag...

Annars så känner jag mig som 100 kilo människa ungefär och har lite ont i bäckenet, men i övrigt rullar det på tycker jag. Det ilar i det undre livet och hugger till ibland och "mensvärken" känns dagligen. Så nog tyder något på att vi ska få en bebis inom de närmsta veckorna. 22 dagar kvar idag...

Ååååh!

Har precis varit hos Sofie och hälsat på. Gud vad söt lille Oskar är! Knappt två veckor gammal och så himla liten:-) Åh, vad jag längtar tills vi har en sån där liten varelse i vårt hem. Inte så lång tid kvar nu!

Förvärkar?

Jag har ju ingen aning om hur saker och ting ska kännas, men jag tror att det börjar hända något i magen. Har inte känt ett skit i magen tidigare som tyder på att jag ska föda barn snart, men nu har jag börjat få ilningar i underlivet, mensvärk och lite ryggont. Det är kul!:-) Det är roligt att bli påmind om att jag ska föda barn! Kul att kroppen börjar förbereda sig lite på vad som komma skall.

Idag har jag lånat böcker om graviditet och förlossning! Ska bli intressant att plöja igenom.

Och så fick han hicka igen det lilla livet...

Sömnlöst

Har aldrig varit med om maken till halsbränna. Det går INTE att sova. Har druckit ett glas samarin, tuggat en Rennie och en Graviscon. Ingenting hjälper. Det hjälper inte heller att Victor var ute på en liten grabbkväll igår (idag?). Det betyder nämligen att han luktar illa, snarkar och har sig. Han ligger jättenära och ska tvunget andas/snarka åt mitt håll och det går inte att få honom att flytta sig. Totalt orubblig är han. Det har funnits stunder då jag älskat honom mer än just nu.

Dessutom ilar det ganska friskt i mitt underliv och han bökar rundor rätt bra i magen. Nu har han fått hicka också.
Jag som ska upp tidigt och ta prover på vårdcentralen. Har i alla fall flyttat ut kudden i soffan nu så jag ska ge det hela en ny chans där. Utan en snarkande karl. Och utan en katt som tar upp mer plats i sängen än en katt borde kunna göra.

BM-BESÖK

Idag har jag och Victor varit hos barnmorskan. Hon var lite sen och jag skulle iväg på en grej efteråt så det blev en snabbvisit. Allt såg i alla fall bra ut!

Vecka: 35+3
Vikt: + ca 10kg (har gått ner ett kilo sen sist jag vägde mig...skumt)
SF-mått: 33,5
Hjärtljud: 147-148 slag/minut

Och det roligaste: Bebispojken är fixerad! Han är duktig vår lille gosse. Han vet vad han ska göra och är inställd på sin uppgift att bli född:-)

Jag känner mig inte rädd för förlossningen längre. Har alltid varit övertygad om att jag är en av dem som skulle bli tvungen att planera ett snitt pga. förlossningsrädsla, men nej, jag känner ingen rädsla. Konstigt! Har ju varit rädd sen jag var typ 7 år.

Imorgon ska vi nog titta på bilbarnstol. Och så ska vi köpa växtre till fönsterna, blev så tomt när vi tog ner alla julgrejer.

33 dagar kvar...

Okej, jag är redo nu. Jag är redo för att prestera, möta smärtan, svimma, bajsa på mig, kräkas, tro att döden är nära, sys, krysta ut moderkaka och hela skiten! Men framförallt är jag redo att träffa vår lille son. Lääängtar!
Snälla lille pojk, kom ett par dagar för tidigt:-)


Måndag

Idag var jag i Malmö för sista gången på bra länge, känns skönt! Tågresan ner var ett litet helvete. Har börjat må ganska dåligt på förmiddagarna, med illamående och yrsel. Värst är det efter att jag ätit. Känns som att jag ätit en hel ko ungefär även om det bara är en ostmacka. Vet inte vad detta beror på, men i alla fall så har detta inte bekommit mig så mycket eftersom jag alltid är hemma och bara slappar i soffan efter att jag vaknat i väntan på att det ska gå över. Men på tåget var det inte kul. Visste inte om jag skulle spy eller svimma. Enda anledningen att jag inte gjorde något av det var nog för att kroppen inte kunde bestämma sig för vilket. Ingen bekväm ställning kunde jag hitta heller. I pågatågen sitter man upprätt som en elev från en skolklass på 1800-talet. Det går liksom inte att sjunka ihop i viloposition.
I alla fall så mådde jag bättre när jag kom till skolan och det avslutande seminariet gick bra. På vägen hem tog jag ett Öresundståg och lyckades däcka ganska omgående och sov nästan hela vägen hem. Jag snarkade förmodligen. Borde kanske inte valt den tysta kupén.

En rolig sak som hänt är att Sofie och Jimmy nu fått sin andra pojke. Igår tidigt på morgonen tittade han ut. Tänk, 15 dagar innan beräknat födelsedatum. Lite lyxigt att få honom sådär ett par veckor för tidigt. Sofie har ju sådant flyt också. Hon som inte tycker om att vara gravid får givetvis båda sina pojkar innan BF.
Här har vi den lille räkan. Sådär söta är dem ju sällan när dem är alldeles nya i världen! Hår har han välsignats med också.

En annan sak som jag ser fram emot väldigt mycket förutom förlossningen är en lyxig spaweekend med mamma! Den 23-25 januari ska vi vara på ett av Europas bästa Spa i Varberg. Två frukostar, två lunchbufféer, två trerättersmiddagar, havsutsikt, frukt på rummet, vars två behandlingar. Jag njuter redan bara jag tänker på det! Dessutom har vi lyxat till det med varsitt enkelrum eftersom vi numer snarkar båda två. Så vi kommer sova som prinsessor! Hästens sängar har dem också förresten:-)
Har alltid velat åka till ett riktigt spa och ta ut svängarna lyxmässigt och nu är ju tiden perfekt!

Vill tillägga också att det inte bara är elände att vara gravid. Det är rätt fint med magen och så är det fortfarande kul att titta på magen när den skvalpar som en tallrik med Jello.


Framtiden mer intressant än nuet

34+0

Jahapp, då har jag gått 34 hela veckor av graviditeten och är alltså i vecka 35 nu.
Har väldigt svårt att hitta motivation till någonting just nu. Skulle pluggat hela veckan, men det har ju inte gått så bra...
Har lite problem att leva i nuet. Vill bara att veckorna ska gå fort och att det ska bli dags för förlossning. Inget annat känns speciellt viktigt. Ska dock försöka göra lite roliga saker de sista veckorna. Gå till frisören, åka på Spa med lilla mamma, gå på ansiktsbehandling, fika med kompisar, fixa sista bebisgrejerna osv.
Det känns som att jag borde njuta av sista tiden som gravid, men det är lite vanskligt. Jag är bara trött och klumpig. Längtar efter vår lille pojke och efter att kunna röra mig obehindrat:-) Det ska bli så kul att köpa kläder sen när jag är smal igen! Då ska jag inte köpa några tråkiga baskläder. Jag ska bli coola morsan!
För övrigt så vräker regnet ner idag. Hoppas att all snön på vägarna smälter bort. Jag vill cykla! Dels för att det är lättare att cykla med matvaror än att gå och dels för att jag behöver röra mig. Jag blir helt matt av att bara gå från vardagsrummet till köket:-) Jag har nog aldrig varit i såhär dålig form och då är jag ändå i kass form i vanliga fall.

Halledag vad jag längtar efter våren. Kan se mig själv ta raska promenader med barnvagnen. Sådär en 13 grader, soligt, snödroppar och krokusar, vindstilla, doften av uppvärmd mark, lite knoppar på träden, en liten stackars snödriva som är kvar vid någon parkering och det viktgaste av allt, en sovande liten gosse i vagnen. Jag kan verkligen känna allt det där precis.

Men nu sitter man här och gör sig redo för plugg (som jag gjort i en vecka) och tuggar på lite halvtradiga ostbågar och lyssnar till hur Victor suddar frenetiskt vid vardagsrumsfönstret där han sitter. Just nu går det nog inte så bra för han suddar väldigt hårt så pappret skrynklas.

Nu ska jag fortsätta att mentalt förbereda mig för de hiskeliga, fruktansvärda engelska texter jag ska ta mig igenom idag.
De är egentligen bara hiskeliga när man tänker på dem, när man väl kommit igång så är de rätt intressanta, men jag tycks ju inte förmå mig att komma dit.



Du är i vecka 35.
Du har gått 34 fulla veckor och 0 fulla dagar (v34+0).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Fre 18 feb 2011
Du har 41 dagar kvar till beräknad förlossning.

Mardrömmar

Har nog inte drömt en enda positiv dröm om graviditeten sen jag blev gravid. I natt drömde jag att jag fick ett hemskt psykopatiskt adhd-barn som svor, slogs och räckte finger åt alla. Han var dessutom ruskigt stark så det gick inte att få någon kontroll över honom.
Lite senare inatt drömde jag att hela magen sjönk ihop och jag kunde känna hur bebisen låg livlös längst ner i magen. Det var så fruktansvärt och det kändes så verkligt att vi hade förlorat vår älskade pojke. Jag kunde inte sluta gråta. Men så började han röra lite på sig, fast vi fick veta att han skulle vara gravt handikappad vid födseln och att det var därför han nästan hade slutat röra på sig. Usch, det var så hemskt! Jag fick en tid för kejsarsnitt i vecka 38 för att han skulle komma ut utan att få fler skador än han redan hade. Jag bara hoppades att läkarna skulle ha fel och att han inte skulle vara så missbildad som de trodde. Fy!

RSS 2.0